Nobelprishöjd och innovationsgenombrott i framtiden

Prof Amano är en av Nobelpristagarna i fysik 2014 som gavs för insatser kring blå lysdioden som är grunden i vita lysdioder. Vid konferensen EMRS Spring Meeting 2019 berättade han om sin syn på kommersialiseringen av vita lysdioder, och arbetet framåt för att öka på innovationstakten.

Det tog nästan 30 år att gå från materialforskning till vita lysdioder i vår vardag. Det är inte ovanligt när det gäller teknik som kan benämnas genombrottsteknik (key enabling technologies). Amanos arbete framåt handlar om Internet of Energy.

Men nu knackar energieffektiviseringsbehovet och klimatkrisen på dörren. Investerarna i Japan vill att tiden går ner till under 10 år. Som ett led så införlivas nu entreprenörskap i forskarstudierna i Japan. Studenter ska utveckla produktionsteknik, blir entreprenörer eller uppfinna ny teknik beroende på intresse och personliga styrkor.

Det är naturligtvis inte möjligt att korta kommersialiseringen så mycket. Men affärsmöjligheter följer inte traditionella spår. Det man tror skulle bli affär kan stagnera, inget händer om det inte uppstår betalningsvilja. Samtidigt som helt oanade intressen från ursprungstekniken kan uppenbara sig, och bli affären och kommersialiseringen i slutänden.

Studenter kommer inte själva kunna orka hela vägen. Därför tror jag på grupperingar. Jag har egen god erfarenhet av entreprenörsgrupper där man diskuterar varandras fall och ger råd eller förslag. Kunna röra sig till nästa steg. Den erfarenheten fick mig att nu försöka införliva idéer om innovatörsstöd från andra innovatörer. Skapa cirkulation av kompetens och ökat utbyte. Inget nytt under himlen egentligen, det återkommer alltid till behovet att hjälpa varandra. Vi glömmer bara bort, eller tappar bort oss i det moderna samhället. Det gäller att röra sig framåt så kan vi korrigera under gång. Så kommer vi fram i tid. Klimatkrisen slår in dörren om vi dröjer för länge.